Jun 10

Antalet mikrobryggerier i Sverige och i världen i stort har under de senaste 10-15 åren ökat snabbt. Bara i Sverige finns det nästan 200 mikrobryggerier idag. Uppenbarligen finns ett stort intresse för en god öl och kanske framförallt en öl som inte kommer från de största bryggerijättarna.

För den som uppskattar en god öl kombinerat med socialt nätverkande finns sedan 2010 en riktigt användbar app som delar ditt öl-tyckande med andra öldrickares: Untappd. Sedan launch-datumet har appen växt ordentligt och har idag miljontals användare över hela världen.

Konceptet är enkelt, du söker upp den öl du för närvarande dricker, du checkar in den och sätter ett betyg på den, kanske lägger du till en kommentar och ett foto och sen postar du din incheckning i ditt flöde. De användare som har dig som vän ser din incheckning och kan lägga kommentarer på den precis som på vilket socialt nätverk som helst. Vill du kan du börja följa specifika bryggerier och se ölsorter som ”trendar” för tillfället. Appen syncar med Facebook, Twitter, Instagram och Foursquare bland annat.

För dig som användare är detta en underhållande app samtidigt som den är användbar i jakten på nya sorter. För bryggerierna är kanske appen än mer användbar, här har de en fantastisk chans att se vad kunderna tycker om deras varumärken och produkter men även att delta i konversationen. Jag har lagt märkte till ett flertal svenska mikrobryggerier på Untappd men med en varierande grad av interaktion, här finns alla möjligheter!

Se till att dela dina ölupplevelser med oss andra!

Antalet mikrobryggerier i Sverige och i världen i stort har under de senaste 10-15 åren ökat snabbt. Bara i Sverige finns det nästan 200 mikrobryggerier idag. Uppenbarligen finns ett stort intresse för en god öl och kanske framförallt en öl som inte kommer från de största bryggerijättarna.

För den som uppskattar en god öl kombinerat med socialt nätverkande finns sedan 2010 en riktigt användbar app som delar ditt öl-tyckande med andra öldrickares: Untappd. Sedan launch-datumet har appen växt ordentligt och har idag miljontals användare över hela världen.

Konceptet är enkelt, du söker upp den öl du för närvarande dricker, du checkar in den och sätter ett betyg på den, kanske lägger du till en kommentar och ett foto och sen postar du din incheckning i ditt flöde. De användare som har dig som vän ser din incheckning och kan lägga kommentarer på den precis som på vilket socialt nätverk som helst. Vill du kan du börja följa specifika bryggerier och se ölsorter som ”trendar” för tillfället. Appen syncar med Facebook, Twitter, Instagram och Foursquare bland annat.

För dig som användare är detta en underhållande app samtidigt som den är användbar i jakten på nya sorter. För bryggerierna är kanske appen än mer användbar, här har de en fantastisk chans att se vad kunderna tycker om deras varumärken och produkter men även att delta i konversationen. Jag har lagt märkte till ett flertal svenska mikrobryggerier på Untappd men med en varierande grad av interaktion, här finns alla möjligheter!

Se till att dela dina ölupplevelser med oss andra!

Dec 3

Igår för 2 år sedan publicerades de två första inläggen på den här bloggen. Sedan dess har det publicerats 60 st inlägg med jämna mellanrum. Oregelbundna publiceringar har blivit den när bloggens signum på något vis och är kanske inte det bästa tipset för den som vill upprätthålla en jämn trafik. Syftet har dock aldrig varit att driva stor trafik och att slentrianmässigt slänga in inlägg bara för att, har aldrig legat i mitt intresse. Blogginläggen har kommit då jag känt att jag hittat ett intressant ämne att skriva om och när jag har haft tid nog att skapa texter som jag tycker tillför något i diskussionen.
De flesta besökarna förutom de som går direkt in på sidan kommer framförallt från Twitter, andra bloggar och sökningar på Google. Sökorden kretsar framförallt runt sociala medier, varumärkesutveckling och designbegreppet i sig.

Nackdelen med den här bloggen och med bloggar över lag egentligen är att när texterna fått någon månad på nacken och försvinner från förstasidan så blir de på ett sätt förbrukade. Förutom kategori och begreppstaggarna till höger samt sökningar på sökmotorerna så krävs en bloggbesökare som har tid att gå igenom gamla inlägg. Det vet man ju själv hur ofta man gör på en blogg.

Därför så här på 2 årsdagen så vill jag ge 5 gamla inlägg lite nytt ljus. Enligt mig är de fortfarande intressanta och på många sätt ännu relevanta.

1. TIDERNA FÖRÄNDRAS, ARKETYPEN BESTÅR
- Om arketyper och om varumärket Mountain dew.

2. VARFÖR GÖR ERT FÖRETAG DET NI GÖR?
-Om Simon Sineks resonemang om att företag som berättar varför de gör något är mer framgångsrika än de som berättar vad de gör eller hur de gör det.

3. HUR KAN MEYROWITZ´S 25 ÅR GAMLA TEORIER BIDRA TILL ÖKAD FÖRSTÅELSE FÖR SOCIALA MEDIER IDAG?
- En otroligt lång titel vars innehåll bjuder på ett kvarts sekel gamla teorier om bl.a. sociala situationer och kontrollen över informationen. Delar av dessa teorier är högst relevanta även idag för vår tids nya kommunikationsformer.

4. RÖR SIG HELA BRANSCHEN MOT SAMMA MÅL?
- Om den kreativa konsultsfären omformning där olika discipliner går över gränserna för vad som tidigare var andras domäner. Bra diskussion i kommentarsfältet dessutom.

5. BRANSCHEN RÖR SIG MEN ÄR SAMARBETE VERKLIGEN AMBITIONEN?

Uppföljningsinlägg till inlägget ovan baserat på diskussionen som kom ut av det, vilken jag kan tycka är värd några minuters läsning.

Slutligen ett stort Tack till er alla som har läst, bidragit till diskussionerna och tipsat vidare under de här två första åren! Hoppas ni alla får en fröjdefull jul om vi inte hörs innan! Ha det fint!

Feb 28

Jag vet, jag har missuppfattat hela grejen med blogg.
Vad hände med det levande och det uppdaterade undrar du. En uppdatering i månaden, kan det verkligen kallas för en blogg? Hmm?
En relevant frågeställning.

Sedan jag startade den här bloggen för drygt ett år sedan så har jag sannerligen kommit till en betydande insikt och det är hur mycket tid bloggandet tar i anspråk.
Det är inte så att jag lider brist på intressanta ämnen att ta upp men för att få ihop en text som både är intressant, givande och kanske framförallt påläst så springer tiden snabbt iväg.

Alla har olika sätt att blogga. Vissa vill framföra tydliga teorier väl underbyggda av tankegångar och hänvisningar, andra snarare diskutera aktuella händelser och en tredje kanske främst länka ett roligt videoklipp.
Olika är det naturligtvis på vilket sätt vi konsumerar bloggar. Vissa besöker sina favoritbloggar flera gånger om dagen och förväntar sig ständigt nya inlägg, andra kanske någon gång ibland och läser ikapp det som lagts till sedan sist. Duggar gör tipsen om hur man faktiskt bör bete sig när man bloggar. Uppdatera si och så ofta, skriv långa respektive korta texter, många bilder, få bilder, frågeställningar eller konstateranden.
Att blogga för bloggandets skull, i rädsla om att tappa i besöksstatistiken är nog inte min grej. Men faktum kvarstår att besöker man en blogg som nästan aldrig uppdateras så finns en överhängande risk att man faktiskt glömmer bort bloggen till slut. I det enorma utbud som finns så tas uppmärksamheten snart upp av någon annan.

Otaliga är de blogginlägg som jag inlett vilka senare fallit i träda. Tiden rann i väg, ämnet blev inaktuellt, debatten redan avslutad, intresset inte längre så stort. De blogginlägg som väl blir till å andra sidan och som publicerats, om de inte skapar någon diskussion då har ju hela grejen med sociala medier gått förlorad. För vad finns det egentligen för glädje i att publicera åsikter som inte skapar en dialog? Det blir direkt ensidigt, en envägskommunikation som inte kommer tillbaka. Som en bok. Kommunikation ut. Stopp.

Det är därför jag gillar Twitter. Istället för att behöva gå den långa blogg-inläggs-vägen från tanke till text till hitta bild till redigering till publicering, så går jag från tanke till DÄR – en tweet. Plötsligt så kort tid mellan tanke och publicering och direkt läge för respons och diskussion. Grejen med hela sociala medier-sfären är för mig just diskussionen och dialogen men även hastigheten. Jag har en sak som jag tycker är intressant och jag vill prata om den nu. Inte sen.
Inte efter tanke-text-hitta bild-redigering-publicering. Nu. Är ämnet till skillnad från min övertygelse inte intressant i någon annans ögon – fine, min spenderade tid är i princip noll. Ser någon annan ett värde i diskussionen så är vi redan igång, nu med detsamma.

Någonstans måste man nog fråga sig för vem man bloggar och vad man själv får ut av det.
Lite ge och ta. Vill jag ge kunskap eller vill jag ta kunskap eller vill jag båda delarna? Snarare det sistnämnda.

Detta är inget ”nu lägger jag ner bloggen”-inlägg, det är heller inget ”bloggen är död-inlägg”. Det är ett ”Jag har en ambition om en mer levande blogg framöver”-inlägg, ett ”Har du inte Twitter så skaffa det”-inlägg och ett ”nej jag kommer inte börja blogga dagens outfit eller att jag har checkat in på Netto i Bromölla för att få flöde i bloggen”-inlägg.

Det är ju faktiskt skam att som jag ha publicerat en masteruppsats om sociala medier, som för övrigt är sidans populäraste inlägg, inte efterlever uppsatsens slutsatser. Skam.

Lev nu väl och kontakta mig på Twitter, ni hittar mig här.

Nov 9

För några veckor sedan publicerade jag ett inlägg där jag frågade om den kreativa konsultbranschen rör sig mot samma mål. Inlägget skapade en mycket intressant diskussion där människor från både pr, reklam, branding och kommunikation gav sin syn på frågan. Först en sammanfattning. Att någonting händer i branschen verkar de flesta vara överens om men hur branschen kommer och bör se ut framöver finns dock en osäkerhet kring. Sammantaget anses att de olika disciplinerna behöver varandras kunskap för att tillsammans kunna skapa kraftfulla helhetsleveranser. Det finns en vision om en byrå som täcker in alla kompetenser under samma tak som klarar att leverera helhetslösningar i form av tvärkompetenta byråer. Ur en uppdragsgivares perspektiv torde den tvärkompetenta byrån vara ett bra alternativ då alla kompetenser kan köpas från en och samma leverantör för att skapa en sammanhållen kommunikation kring affären. Vilken sorts kompetens som krävs för att skapa en sådan byrå är dock oklar. Krävs det ett antal sammankopplade specialister eller krävs det en samling generalister är frågan. Kan överhuvudtaget en person med specialistkunskap inom en disciplin även skaffa sig specialistkunskap inom en annan? Kanske kan lösningar erhållas genom nätverk där olika dicipliner knyts samman för att på bästa sätt kunna bidra med sina olika spetskompetenser till en enhet. Vad krävs då för kompetens av den som ska koordinera dessa olika delar? Kommer kanske byråerna snarare att specialisera sig och bli bäst på enskilda delar av processen, – e.g. bli bäst på analys etc. Det blir en fråga om att kunna sammanfoga olika kunskaper kontra koordinera olika specialistkompetenser till ett gemensamt resultat. För att på ett djupare plan kunna samarbeta över gränserna mellan de olika disciplinerna efterfrågas en förståelse för varandras kunskaper i fråga om styrkor och svagheter. Detta torde gälla de olika aktörerna inom branschen likväl uppdragsgivarna. Nu en reflektion. Tillsammans mot framtiden, som nätverk eller alla under samma tak. Kumbaya. Är det verkligen troligt att framtiden kommer att te sig på detta sätt? Den rörelse som man kan tyda anser jag är att olika dicipliner rör sig in på andras tidigare domäner. I förra inlägget kunde ni läsa om PR/kommunikations-studenter som skapat koncept som vid en första anblick tordes gjorda av studenter från en strikt designskola. Jag tycker mig se fler exempel i branschen. Webbyråerna går mer och mer ifrån att vara ett gäng kodare till att bli framgångsrika i vad man brukar kalla tjänstedesign. PR-branschen försöker sluka hela sociala medie-sfären och reklambranschen försöker hänga med i svängarna. Designsfären å sin sida visar ambitioner på att få en del av managementkakan samtidigt som de klassiska industridesignbyråerna tog rejält med stryk av den ekonomiska krisen och frågan är väl om de kommer att kunna återhämta sig till sina forna glansdagar igen. Branschen rör sig, men är det verkligen mot samma mål? Frågan kvarstår om det är allas ambition att ta samarbetet ett steg längre. Att vissa discipliner markerar på andras tidigare revir visar på ett sätt en vilja om att kunna leverera inom ett större område än tidigare. Kommer de strikta revirgränserna att kunna luckras upp med farhågan om att någon annan kanske ersätter den mark man så länge har bevakat? Kanske vore ”alla under samma tak”-lösninger alternativt ”nätverk”-lösningen ideal men jag undrar jag om vi inte snarare kommer att se en konkurrens över disciplingränserna i allt större utsträckning framöver.

Okt 21

Oavsett om det handlar om sport, artister eller företag så finns alltid en klick av ett varumärkes anhängare som vill visa på sitt trogna och långlivade engagemang och sin hängivelse till varumärket. Sin samhörighet. Hur ofta hör vi inte saker i stil med ”Jag har hållt på Bayern sedan den dagen jag föddes” eller ”Jag har lyssnat på Robyn sedan den dagen hon slog igenom, jag har alla hennes skivor och jag har varit på 35 av hennes spelningar”. När det kommer till företag finns egentligen ingen skillnad, där Apple naturligtvis är ett tydligt exempel. Sedan Apple började göra sitt riktiga uppsving i människors liv och tog sig från sin tydliga målgrupp ut till att omfatta gemene man visade det sig att det är viktigt att peka på att man har varit med från början. ”Jag har varit mac-nörd ända sedan 80-talet, stolt ägare av en mac 128k”. Faktum är att jag har sett många exempel på Twitter-bios där människor väljer att utnyttja det mycket begränsade utrymmet till att bara framhäva att man är en sann mac-användare och inte någon nytillkommen mainstream. För personen i fråga, uppenbarligen en otroligt viktig sak att påpeka. För en utomstående, kanske inte så jätteintressant egentligen.

Både vid lanseringen av Iphone och Ipad kunde vi se bekanta tillika obekanta Twittra och Facebook-uppdatera om hur man stod i kö i New york för att komma över ett av de första exemplaren. Detta fortsatte med kontinuerliga rapporter om hur produkterna fungerade och vilka nya möjligheter de skapade. En sann mac-användare måste tydligen ha det nya först av alla. Ska man se helt krasst på detta så kan man fråga sig om denna hängivelse och denna kärlek alltid är besvarad. Att vara först med att köpa en vara innebär egentligen att man står i en kö, tar ett exemplar av en produkt, betalar i kassan och går. Bedriften – du har köpt en produkt. Intressant och imponerande? Ja – troligen för den som gör det och hennes gelikar. För oss som tittar på? Kanske. Eller inte. Men finns det alltid ömsesidig kärlek i denna människa-varumärke-relation? Hur involverad är man egentligen i varumärket man älskar? Får man vara med och påverka, får man vara en i gänget eller är man bara en hang around som går och hoppas på att få bekräftelse och att en dag bli sedd?

Jag tror att det är mycket det som starka varumärken handlar om, att man just anser sig vara sedd och otroligt omtyckt och värdefull även om så kanske inte är fallet. Eller som Seinfeld uttrycker det:

”People come home from these games, We won! We won!
- No, THEY won – you watched.”

Hängivelsen ger en känsla av samhörighet där man ser relationen som VI snarare än jag och dom. Relationen mellan varumärket och brukaren och dialogen dem emellan sägs vara en av de sociala mediernas främsta möjligheter. Ett sätt att bekräfta en ömsesidig kärlek och ge näring till relationen. Att visa att man ser för att bidra till känslan att vara sedd. Många varumärken behöver den kontinuerliga dialogen för att fortsätta förtjäna engagemanget och intresset. Ett riktigt starkt varumärke verkar i min mening kunna ha råd med att vara sämre på det. De hängivna anhängarna älskar dem ändå.

Okt 20

I förra veckan kom det ut en rapport från Uppsala universitet om att den till synes triviala kommunikationen på Facebook har större värde än vad man tidigare trott. Framförallt kunde man se att avlägsna bekanta som var aktiva på Facebook blev mer närvarande i våra sinnen än de nära vänner som inte är användare, eller lika aktiva användare, av Facebook. Rapporten menar alltså att det inte är INNEHÅLLET i vad folk skriver på sina stausuppdateringar eller kommentarer, utan just ATT de skriver. Det är intressant när man funderar över hur företag ska agera på Facebook, eller sociala medier överhuvudtaget.
Facebook är i stor grad en ”buyers market”. Enskilda användare ”gillar” ett företag eller varumärke om det ger något i utbyte i form av status, information eller dylikt. Som företag arbetar man här inom den personliga sfären för konsumenter. Det är därför mer eftersträvansvärt att vara en ”vän” snarare än en ”påstridig telefonförsäljare som ringer mitt i maten”. För något år sedan var närvaron av företag betydligt större på Facebook än vad den är idag, och det var mer eller mindre obligatoriskt att en del av reklamkampanjen riktade sig mot Facebook. Jag upplever att detta har minskat, och undrar vad det beror på. En del av förklaringen är troligtvis att företag och reklambyråer ser Facebook för vad det egentligen är; en kanal som behöver bli fylld med innehåll.
Men vad är det för relevant innehåll som företag kan fylla Facebook med, och hur ska de kombinera trivialt trams med innehåll på ett intressant sätt?

Inlägget är skrivet av Anna Bloch. Anna har en bakgrund som grafisk formgivare samt en master från Business & Design vid Hdk. Hon arbetar som frilansande planner och varumärkesstrateg med bas i  Göteborg. Vi kommer att få läsa mer av Anna framöver här på Designstrategen.se.

Sep 20

Nu är min masteruppsats om sociala medier inom b2b färdig. Uppsatsens sammanfattning finner du nedan. Du kan läsa rapporten genom att klicka här alternativt ladda ner den genom att högerklicka och välja ”spara länk som…”

SAMMANFATTNING

I en värld där funktionella behov kan tillfredställas av många olika företag är
varumärket en viktig faktor för att skilja olika erbjudanden åt. Ett varumärkes värden kommuniceras idag på många olika sätt och de senaste åren har ett stort fokus legat på sociala medier. Främst har diskussionen om företags användande av sociala
medier kretsat kring företag med marknad inom b2c inom ämnesområdena
kommunikation, marknadsföring och varumärkesbyggande. Alla är de exempel på hur varumärken förmedlas och uppfattas med en förutsättning om att varumärket är av stor vikt inom b2c. Samma slutsatser har inte kunnat dras för företag med marknad inom b2b och litteraturen är oense huruvida varumärket är av lika stor vikt inom b2b som inom b2c.

Uppsatsen är byggd på en metod bestående av två delar; eget försök och intervjuer med företag. Det egna försöket var ett sätt att nå djupare insikter och egna upplevelser av hur webbnärvaro byggs i två av de vanligaste verktygen inom sociala medier; blogg och konto på mikrobloggen Twitter. Intervjuer gjordes med sju talespersoner från sju olika producerande företag inom b2b med fler än 1000 anställda.

Bloggen och Twitterkontot har vuxit i popularitet under projektets gång. Tillsammans har de skapat en bra webbnärvaro för varumärket Designstrategen som i slutet av maj 2010 genererade åtta av de tio första träffarna på svenska Google vid en sökning på “designstrategen”. De intervjuade företagen använder sig framförallt av de mest etablerade verktygen inom sociala medier, såsom Facebook, Twitter, blogg och Youtube. Flera företag motiverar satsningarna genom en önskan om att skapa och bibehålla relationer med kunder och potensiella kunder där intressenterna befinner sig, i en allt mer digital värld online. Företagens initiativ anses ha bidragit med stor uppmärksamhet och jämförs av några motsvara stora summor pengar i annonsering. Dock anses inte insatserna ha genererat den grad av interaktion som förväntats.

Studien visar att varumärket anses vara av stor vikt även inom b2b vilket medför att varumärkesrelaterade insatser inom sociala medier får anses lika befogade oavsett om företaget har sin marknad inom b2c eller inom b2b. Den pågående hysterin kring sociala medier kommer troligen att lägga sig med tiden och en diskussion om hur och vad som bör besvaras av företag inom de sociala medierna belyses. Vikten av att
kunna motivera syftet med varje enskilt initiativ samt att använda ett antal utvalda verktyg lyfts upp. Hur insatsers framgång ska mätas råder en stor osäkerhet kring. T.ex. kan inte antalet followers på Twitter räknas som antalet människor som lyssnar. Hur mycket information som verkligen kommer fram är en parameter att ta med i beräkningarna när man tittar på hur framgångsrikt ett initiativ har varit. Varje företag bör därmed besluta om vilka mätverktyg som ska användas för vilka verktyg för att se hur ett initiativ utvecklas och i förlängningen för att kunna motivera fortsatt
användning.

Företag bör uppmärksamma potentialen med de sociala medierna och bredda användningsområdet av det nya medielandskapet till att omfatta fler områden än kommunikation och marknadsföring. Oavsett insats bör företagen arbeta ur ett långsiktigt perspektiv där engagemanget lever kvar lika länge som verktyget används. Att bygga webbnärvaro tar tid och kräver kontinuitet och resulterar inte automatiskt i en dialog med mottagarna. En utebliven dialog eller interaktion behöver däremot inte innebära ett misslyckat initiativ då intaraktionstiden med varumärket kan vara argument nog för att påvisa att initiativet varit framgångsrikt.

Jul 5

Som de flesta andra som använder sig av Twitter följer jag ett antal hashtags, med andra ord ämneskategorier dit man kan länka sina tweets. En av dessa är #socialamedier som har varit en populär hashtag under våren. I samband med företagets Felix tv-reklam, där de menar att ketchup kan ätas till allt och samtidigt hänvisar till en grupp på Facebook där man kan bli medlem, hände saker under hastagen #socialamedier. Jag såg flera tweets i stil med ”Felix använder sig av sociala medier, bravo!” Efter att jag sett både reklam och Facebook-grupp började jag fundera på om ett initiativ inom de sociala medierna utfört av ett traditionellt företag automatiskt ska applåderas och höjas till skyarna, bara för att. Brit Stakson skrev spot-on i frågan i ett blogginlägg där hon ifrågasatte Felix cirka 1000 medlemmar i Facebook-gruppen i relation till kostnaden för marknadsföringen.

På pappret såg säkerligen både kampanjen och Facebook-gruppen bra ut för Felix. Utomhuskampanj och tv-reklam når stora mängder människor och en uppmaning att följa upp genom att gå vidare till en Facebook-grupp förlänger interaktionen. Stor täckning av potentiella intresserade. Man har även anammat de sociala mediernas tokigt-går-bra-koncept, för vilka filmer går egentligen bäst på Youtube och vilka grupper på Facebook får flest medlemmar? Ofta är det ju just de tokiga initiativen som får stor uppmärksamhet; kattungar som gör roliga saker, killarna som springer på vattnet, folk som slår sig och Alla vi som…-grupper. Jag kan förstå arbetet med att ta fram Felix koncept med en vilja om att folk ska tänka i stil med ”kan man verkligen ha ketchup på allting? näää inte på glass väl?! Har folk det? Jag måste gå in och diskutera!” 1000 medlemmar i relation till kostnaden kan inte ses som något annat än ett nederlag och därför ska inte ett sådant initiativ automatiskt applåderas.

Samtidigt är det inte konstigt att företag väljer att hoppa på sociala medier-tåget utan större reflektion eller eftertänksamhet. PR- och reklambyråerna har inte annat än lovordat sociala medier och dess fördelar för företag och varumärken. Det är klart att företag vill hänga med i svängarna, vara up-to-date med vad som sker. Men i Felix fall har de sociala medierna på ett sätt trivialiserats, man har använt gamla verktyg för ett nytt medielandskap. Medlemmar flockas uppenbarligen inte kring en Facebook-grupp bara för att budgeten för marknadsföring är god. Människor gör inte längre allt som de blir uppmanade till att göra. Verktygen fungerar inte i detta sammanhang. Hade diskussionen om huruvida ketchup går att äta på allt varit enormt intressant hade ingen marknadsföring i traditionella kanaler behövts, gruppens medlemmar hade ökat av sig självt. Alltså måste problematiken angripas från ett annat håll, i detta fallet – vad är värdet i innehållet som människor ska diskutera och engagera sig i?

Tidigare i vår bloggade jag om företaget Bullens närvaro på Facebook. Eller snarare deras icke-närvaro. Gruppen ”Bullens pilsnerkorv” hade då 7000 medlemmar, idag har den 8500. Facebookgruppen ligger idag som sjätte andra sökresultat på svenska google (sökning: ”bullens pilsnerkorv”) och idag liksom då ser sidan ut som på bilden. Öde. Även om inte företaget Bullens står bakom gruppen har de en enorm möjlighet att göra något här. Då Felix kämpar med bekostade reklamkampanjer för att få upp engagemanget har Bullens det samma gratis men gör ingenting med det.

Varken Bullens eller Felix förtjänar att applåderas. Förståelsen för hur de sociala medierna bör användas är långt ifrån befäst och jag hoppas vi får se mer reflektion och eftertänksamhet i kommande initiativ framöver. Både från företagen själva och från de byråer som utformar dessa kampanjer och initiativ inom de sociala medierna.

Jun 21

Här kommer en fortsättning på mitt tidigare inlägg om mina egna erfarenheter och upplevelser från de sociala medie-verktygen blogg och Twitter. För er som inte varit inne på bloggen tidigare så är detta en utvärdering av en metod i min masteruppsats. Några punkter i detta inlägg är återkommande från det föregående inlägget. Jag flaggar för ett mer sammanfattat och akademiskt språk än vanligt.

BLOGGEN

Antalet besök har varit över förväntan och än har inga tecken synts på att besöksstatistiken tenderar att stagnera eller minska. Vid några tillfällen rekommenderades bloggen från andra bloggar vilket ledde till stora ökningar i besöksstatistiken. Varumärket Designstrategen kan idag anses vara relativt etablerat inom sin ämneskategori. I relation till de mest uppmärksammade bloggarna inom ämneskategorin är det dock en bit kvar i fråga om antalet besökare då dessa bloggar ofta har över 1000 besök/dag. Samtidigt har dessa bloggar varit aktiva under betydligt längre tid än min. En sökning på “designstrategen” på svenska Google genererade den 24 maj 2010 en förstasida där åtta av tio sökresultat rörde bloggen, Twitterkontot eller kommentarer postade av mig under namnet Designstrategen i andra forum. Antalet kommentarer på bloggens inlägg har varit begränsade, under projektet har endast ett fåtal kommentarer postats på bloggen. Uppmaningar till besökarna att kommentera har inte lett till fler kommentarer. De få tillfällen då kommentarer har postats har de besvarats av mig inom någon timme, detta har dock inte lett till vidare diskussion.

Bloggen är ett bra verktyg då kunskap och åsikter ska förmedlas vilka kräver ett större resonemang. Blogg ser jag som ett fantastiskt verktyg för företag som önskar att befästa löften och värderingar. Korta värdeord såsom kärnvärden kan utvecklas till resonemang genom bloggen där de kan fördjupas och förklaras. Bloggen gör det även enkelt för en besökare att få större insyn i hur företagets anställda resonerar, hur de tänker och agerar. Som besökare finns möjlighet att kommentera det som skrivs och även att ställa frågor till författaren genom kommentarsfältet.
Wordpress är ett bra verktyg att använda sig av då man skriver en blogg. Genom att tagga inlägg med ämnen och ämneskategorier blir det enkelt för en läsare att hitta tidigare postade inlägg inom samma kategori. En rad inställningar gör även bloggen lättare att hitta i sökmotorerna varpå bloggen rankas högre upp i sökresultatet.

TWITTERKONTOT

Antalet followers till Twitterkontot har ökat successivt under projektets gång och var den 24 maj 2010 120 stycken. Antalet listningar var 8 stycken. Totalt har 155 tweets sänts ut från mig och jag är vid samma tidpunkt som ovan follower till 173 användare. Antalet followers vid projektets slut kan anses som normalt då snittet followers på Twitter ligger på drygt 100 stycken. I jämförelse med de mest uppmärksammade Twittrarna inom samma ämneskategori kan antalet däremot anses som lågt då dessa användare ofta har flera tusen followers. Att skaffa fler followers är däremot inte helt enkelt. En metod för att snabbt få fler followers är att börja följa så många användare som möjligt. Då många väljer att börja följa en follower tillbaka kan denna metod snabbt öka antalet followers. Dock anses av vissa att man bör ha fler followers än antalet man följer. Detta motverkar denna metod då det inte finns någon garanti för att någon börjar följa en tillbaka. Antalet followers ökar normalt med tiden och troligt är att flera läsare av bloggen har börjat följa mitt flöde på Twitter. Detta är dock svårt att bevisa eftersom statistiken över Twitterkontot inte är lika tillgänglig som den för bloggen.

Twitterkontot har drivit mycket trafik till bloggen, både genom tweets och genom länkning till bloggen i användarbeskrivningen. Trafik till bloggen från Twitter har även påverkats av andra användares retweets och egna länkningar. Twitter är därför ett bra komplement till en blogg då tweets kan påminna följare till Twitterkontot om att besöka bloggen. Användare som inte följer bloggen genom RSS-flöden eller besöker den regelbundet kan då få uppdatering presenterade via Twitter. Stor ökning av antalet besök på bloggen har märkts då en länkning till ett nytt inlägg har vidarebefordras av en användare med många followers. Inflytelserika Twittrare kan därför göra en stor skillnad i trafik då de finner ett inlägg intressant. Genom att kategorisera inlägg kan en större publik nås än de som är followers till en användare. De kategoriserade inläggen når även användare som följer en viss kategoris flöde. Under projektet har flertalet tweets indelats i kategorier, bland dem kan nämnas hashtagen #socialamedier. Kategorier används på många sätt av Twitters användare. Varje fredag är det t.ex. vanligt att man som användare rekommenderar sina followers att börja följa användare som man tycker är intressanta och bra genom kategorin #ff. Hashtagen #ff står för FollowFriday och kan ibland även ses skriven #ffse då den refererar till svenska användare som anses värda att följa. Flera gånger under projektet rekommenderades min Twittersida genom dessa kategorier vilket ledde till att nya användare började att följa mitt flöde.

Twitter är ett fantastiskt verktyg för att enkelt och ogenerat komma i kontakt med människor. Då inget godkännande krävs av en användare för att få följa ett flöde krävs heller inget godkännande för att kommunicera med vem man vill. Känd som okänd, etablerad som oetablerad erbjuds möjligheter att kommunicera. En Twitterkonversation är betydligt mer avslappnad i den bemärkelsen att det inte krävs något legitimt skäl att inleda en dialog jämfört med t.ex. mail. Tilltalas en aktiv medlem är det i många fall även ett snabbare kommunikationssätt än mailen. Inläggens begränsade längd gör att användaren tvingas att direkt komma till kärnbudskapet vilket gör kommunikationen direkt. Till en början förvånades jag över att användare jag aldrig tidigare pratat med plötsligt tog kontakt med mig. Detta upplevde jag med tiden allt mer naturligt. Jag ser flera likheter i detta beteende med klassika chatt-sidor och konversationerna som skapas på Twitter har ofta karaktären av en chatt. Genom att vidarebefordra en användares tweet kan man på ett enkelt sätt få uppmärksamhet av den användare vars tweet man vidarebefordrar. Detta är ett ytterligare sätt att komma i kontakt med användare av intresse och i förlängningen skaffa sig fler followers. Stor del av Twitter- och bloggvärlden bygger enligt min uppfattning på att ge beröm åt andras inlägg och åsikter i syfte att skapa uppmärksamhet för ens egna initiativ.

Detta var en andra avstämning av hur bloggen och Twitterkontot har utvecklat sig. Dela gärna med er av era egna erfarenheter och funderingar!

Maj 31

Bild: Under maj månad blev designstrategen.se länkad från en väletablerad blogg inom branding och marknadskommunikation, gissa när.

Den här bloggen tillsammans med mitt Twitterkonto har under min masteruppsats fungerat som en metod för att försöka få en större förståelse för hur två av de vanligaste verktygen inom sociala medier fungerar. Både bloggen och Twitterkontot kommer att leva vidare efter examen men nu när uppsatsen snart ska presenteras och lämnas in kan det vara på sin plats att reflektera över vilka kunskaper och funderingar denna metod bidragit till. Dessa reflektioner bygger helt och hållet på mina egna tankar och erfarenheter och kan säkerligen upplevas som triviala för inbitna bloggare resp. twittrare.

HUR KAN RESULTATET MÄTAS?

Vi kan börja med att prata om besöksstatistik. Besöken har ökat gradvis under tiden då bloggen existerat vilket inte kommer som någon större chock. Varje månad har antalet besök mer eller mindre exakt fördubblats. Antalet besök är som störst samma dag och dagen efter ett inlägg har postats för att sedan sjunka gradvis tills nästa inlägg postas. Troligen beror detta på att flertalet besökare använder sig av s.k RSS-läsare av olika slag där nya inlägg visas automatiskt vilket bidrar till att användaren inte behöver besöka en webbsida dagligen för att kontrollera om en uppdatering har gjorts. Samtliga nya inlägg i bloggen länkades genom tweets på Twitter. Stor ökning i antalet besökare märktes de tillfällen då Twitter-användare med många followers valde att retweeta en sådan länk. Även länkningar från andra sidor gör stor skillnad i besöksstatistiken (se bilden ovan.) För mitt syfte tycker jag att besöksstatistik har fungerat som ett ganska bra verktyg för att se hur bloggen utvecklats. Antalet followers på Twitter däremot anser jag är ett relativt osäkert verktyg för att mäta hur en mikroblogg utvecklas. Flertalet av de man väljer att följa på Twitter börjar i de flesta fall att följa en själv tillbaka. En användare skulle därför kunna komma upp i ett stort antal followers bara genom att själv börja följa så många som möjligt. Denna teknik finns det många Twitter-användare som använder sig av. Nästan varje dag började framförallt utländska användare, främst från USA, att följa mitt flöde. Om jag inte började följa dessa användare tillbaka inom snar framtid slutade de att följa mitt flöde inom några timmar eller dagar. Hur många användare som valde att följa mitt flöde p.g.a. att de såg innehållet som intressant är därför svårt att säga. Jag vill även argumentera för att antalet followers som en användare har inte kan översättas i hur många som lyssnar. Med mitt sätt att använda Twitter skulle jag uppskatta att jag missar 80% av all information som sänds ut av dem jag följer. Hur mycket information som verkligen kommer fram är även en parameter att ta med i beräkningarna när man tittar på hur framgångsrikt ett Twitterkonto har varit. En blogg måste hållas uppdaterad för att fortsätta vara intressant, vilket direkt ger direkt avtryck i besöksstatistiken.  Olika inlägg skapar olika uppmärksamhet beroende på vad det innehåller. De inlägg som rörde sociala medier respektive marknadsföring var de inlägg som fick högst antal besök under projektet. På Twitter finns inte samma krav på uppdatering, där kan en användare vara passiv i större utsträckning utan att förlora followers.

VAD HAR VARIT PROBLEMATISKT?

Under projektet har jag haft problem med att få kommentarer på mina blogginlägg. Endast ett fåtal kommentarer till texterna har postats av andra användare. Orsaken till detta kan endast spekuleras i. Min övertygelse är något som jag baserar på mitt eget sätt att agera för att skapa trafik till bloggen under projektet. Olika bloggar har olika status beroende på vem som skriver dem och hur stora och väletablerade de är. Som nybliven bloggare med begränsad trafik på den egna bloggen kan det vara en bra lösning att synas på de största bloggarna inom samma eller angränsande kunskapsområde. Som oetablerad bloggare kan man genom att tillföra och komplettera ett inlägg via kommentarer på en etablerad blogg skapa uppmärksamhet hos den bloggens besökare. Som oetablerad bloggare kan man således dra nytta av den etablerade bloggen för att driva trafik till sin egen blogg. På så sätt ses man i samband med de ledande inom kategorin och blir då en del av hemsidan. Detta förutsätter naturligtvis att innehållet i kommentaren är relevant och tillför något till diskussionen. Som etablerad bloggare kan inte samma fördelar tillskrivas genom att synas i en oetablerad blogg. Därför kan enligt mitt synsätt en etablerad bloggare vara intresserad av blogginläggens innehåll men inte anse sig tjäna något på att lämna en kommentar. Man ska också komma ihåg att olika människor har olika beteenden på nätet vilket innebär att vissa endast observerar medan andra väljer att kommentera och påverka.

HUR KAN DENNA KUNSKAP APPLICERAS PÅ FÖRETAG?

Stor del av diskussionen kring sociala medier kretsar kring orden; dialog och interaktion. En blogg som inte skapar en dialog (som den här) borde enligt de argumenten inte vara en framgångsrik sådan. Men kan en blogg som inte skapar dialog i form av kommentarer och diskussioner ändå anses vara ett framgångsrikt initiativ? Jag argumenterar för att den kan det. Även om kommentarerna uteblivit visar besöksstatistiken i positiv riktning, något måste jag ju därför ha gjort rätt. Länkningar från andra bloggar och andra Twitteranvändare tyder också på att innehållet som har publicerats bidrar med nytta för någon annan. Trots utebliven interaktion. Jag skulle även argumentera att fler människor vet om min existens idag jämfört med när projektet inleddes, fler förstår mitt tankesätt och fler vet vari min kunskap ligger. Bloggen skulle därför kunna ses som mitt levande CV eller som ett förmedlande av mitt varumärke. Därför menar jag att ett företag som driver en blogg och som har en godtagbar trafik men som inte lyckas skapa en dialog inte behöver få panik. Genom bloggen kan man som företag skapa en medvetenhet och det är ett optimalt verktyg för att förmedla berättelsen om varumärket. Vad är det företaget gör, hur är människorna som arbetar där, vad tror ni på och vart vill ni?
Hur ett Twitterkonto ska användas finns det tusen teorier på beroende på vad syftet med aktiviteten är. Att följa två och följas av 500 fungerar säkert bra om man använder verktyget som en pressida där information bara skickas ut. Är syftet ur ett mer varumärkesbyggande perspektiv bör däremot andra metoder tillämpas vilket det finns ett antal framgångsrika exempel på hos Twitter.

Detta var en liten avstämning på hur bloggen utvecklats hittills, den kommer alltså att leva vidare även efter examen. Kommentarer på det? :)

« Tidigare Poster

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes