Bild: screenshot från Eniros skattjakten

Sociala medier är på tapeten precis överallt och alla som har något att säga i ämnet verkar försöka att leverera sin del av sanningen. Och jag ska inte vara sämre. Då jag just nu skriver masteruppsats finns begreppet sociala medier med som en stor del och jag försöker själv hitta rätt i denna djungel av tips, listor och information. För vad är det egentligen som händer, ingen verkar ha någon riktig koll på vart sociala medier är på väg eller vilken betydelse de kommer att ha i framtiden. Men att de kommer ha betydelse, det verkar alla vara överens om. Sociala medier kommer att återkomma i den här bloggen framöver, var så säker.

Även marknadsföringen har ju som bekant gjort entré i de sociala medierna och den senaste tiden har vi sett prov på en trend i att leta efter saker. Dem av er som spelat GTA vet att easter egg hunts är något som återkommer i spelen. Det hela handlar om att hitta saker som är gömda på spelplanens yta precis likt ägg på påsk.
Så vad passar väl bättre till människorna i det ”på spåret”- älskande landet än en klurig skattjakt men rebusar, ledtrådar och en känsla för geografi? Ända sedan den gamla klassikern Tittavajahitta med sina gömda skatter runt om i Sverige har det med jämna mellanrum dykt upp nya skattjaktslekar på Internet. Trenden som utvecklats är att ta skattjakten från verkligheten till den virtuella världen och därmed blir jakten tillgänglig från soffan, för alla. Men oavsett om uppdragsgivaren heter Gowalla, Eniro eller Hemköp så verkar skattjakter underhålla människor och skapa intresse.

Hemköp kör fram till den 4 april en kampanj som man kallar för ”Den stora äggjakten”. Leken går ut på att de personer som har addat sig som fans på tävlingens fan page på Facebook (vilket hittills 3500 4200 personer har gjort) varje dag kl 11 får en ledtråd på var ägget befinner sig. Sammanfattningsvis kan jag säga att denna tävling är f-ö-r  l-ä-t-t och att den inte utnyttjar de sociala mediernas potential till någon större grad. Gårdagens ledtråd var t.ex. en illustration på en bagare och en kock och det enda man behövde göra var att söka ”bagare kock” på google så hittade man en webshop och bland produkterna fanns ägget. Känslan jag får är att den tävlande som är snabbast på att klicka på sök är den som vinner presentkort för 1000 kr och hur mycket klurighet finns det i det? Hur som helst så har tävlingen hittills fört de tävlande både till Flickr och Twitter och hinner man inte först så bjuds man på Hemköps egna chokladkaka och där har vi en hook för att få in människorna i butiken. Säkerligen är detta en bättre marknadsföring som ger betydligt större uppmärksamhet än vad en annons skulle ha gjort och kanske till en lägre kostnad men som sagt, kunde ha tagits ett steg längre.

Både roligare, svårare och mer varumärkesbyggande var däremot Eniros Skattjakt som hade sin kvalomgång i början av mars. Till en början var jag lite skeptisk men när jag väl gav mig in i leken så var jag snart fast. Skattjakten går ut på att finna ledtrådar inne i Eniros kartor som leder fram till nya ledtrådar och slutligen till skatten. Större delen av tävlingen utspelar sig i gatuvy-perspektivet och det fungerade ganska bra att följa efter bilar och hästar i kartornas värld. Vad som blev lite komiskt däremot var när kartorna inte riktigt gjorde som jag ville och årstiden ändrades. Kampanjen måste ha fotats i höstas eftersom alla bilder som hade med tävlingen att göra kläddes i höstruskets färger så det är lätt att veta när man hamnat fel om det plötsligt blev sommar. Höstrusket gav samtidigt en lite halvläskig känsla och det var faktiskt ganska creepy stundtals när man hittade människor stående i suspekta kläder på allmän plats i kartorna. Tävlingens ledtrådar var stundtals riktigt svåra och det krävdes ett visst googlande och chansande innan man hittade rätt. Jag tycker Eniros skattjakt är ett snyggt koncept för hur man får människor att engagera sig och ta del av de tjänster som man erbjuder. För att klara skattjakten behövde man prova på de flesta av Eniros tjänster och även ta en tur till Eniros egen Youtube-sida och tillbaka. Jag log för mig själv när jag insåg att låssmeden som åkte fast i frihamnen (bilden) i Stockholm och som sedan kunde spåras till Göteborg gav nästa ledtråd via det telefonnummer som Eniro hade på firman. Snyggt!

Gemensamt med jakten efter ”hidden packages” och ”spray tags” i spelet GTA hjälps människor via forum, kommentarer och bloggar åt att hitta det som är gömt, det skapas en konversation runt det som händer och det är väl precis det som sociala medier handlar om.

Igår stod jag och tittade ner på en hög direktreklam som låg innanför min dörr i lägenheten. Jag tänkte att jag måste sätta upp en ”ingen reklam tack” – skylt snarast. Samtidigt vet jag att det har jag snart glömt bort och dagarna går. Av ren rutin tar jag denna 5 centimeter tjocka bunt, bär bort den till pappersåtervinningen och där tar sagan slut. Efter alla dessa olika steg av arbete och kostnader är resultatet en hög på mitt hallgolv som jag stör mig på och som jag endast kastar bort. Pengarna för papper, tryck, text, bilder och distribution ligger och väntar på att återvinnas. Dess tänkta uppgift, ett totalt failure.

Men det går bra för direktreklamen, trots en övergripande nedgång inom reklammarknaden går inte direktreklamen procentuellt ner lika mycket som t.ex. tidsskrifter enligt statistik från IRM.
”Vi märker att många reklamköpare väljer mer säljdrivande annonsering, vilket är en av direktreklamens främsta styrkor. Detta är typiskt för lågkonjunktur, då det är viktigare att få en hög försäljning än att främst bygga varumärke”, säger Göran Kontin, marknadschef på Svensk Direktreklam enligt ekonominyheter.se.
Jag kan förstå det tänket, att lockade DR med fantastiska priser på ett större sätt leder till att kunderna blir uppmanade att fynda och att det inte i första hand handlar om att bygga varumärke utan att öka försäljningen. Men håller varumärket sin position när en bunt direktreklam dimper ner på hallgolvet eller kan det skadas av detta oönskade intrång i våra liv? Jag är helt säker på att det finns mängder av statistik på detta, reklamvärlden älskar statistik har jag märkt men som en novis på området kan jag bara tala för mig själv och mina upplevelser. För är det något vi har märkt de senaste åren så är det att reklamen tappar sin auktoritet i det rekommendations- och relationssamhälle vi lever i. Vi vill själva välja vilken reklam vi ska utsättas för och att få den kastad på hallmattan är snarare en provokation i vår privata sfär. Upplevelsen hos mottagaren efter alla kostnader för att nå fram måste ju vara positiv för att motivera hela kostnaden. Detta bör ju sedan generera att jag tittar igenom materialet, hittar ett erbjudande och slutligen åker till butiken och köper antingen det som annonseras eller någonting annat i butiken. Min reaktion är snarare den motsatta, jag blir grymt irriterad på Media Markkt, Lidl och ICA som kastar reklam in i mitt liv i tron om att jag kommer att uppfatta det som positivt.

Samma motstånd har knappt gått att ta miste på när det gäller telefonkatalogens vara eller icke vara, vilket det bloggas mycket om runt om i landet. Vem använder egentligen en telefonkatalog idag och är det egentligen försvarbart ur miljösynpunkt att dumpa kilovis med kataloger på trapporna till hyreshus. Det är en intressant debatt, vad jag tycker är ännu mer intressant är hur företagen som betalar för annonseringen i katalogerna motiverar sina kostnader. Att synas är naturligtvis viktigt och söker man efter en frisör så gör kanske några det i telefonkatalogen. Och kanske uppmärksammar dessa människor de frisörer som har sitt namn i större fontstorlek mer. Kanske faller deras blick mer troligt på ett namn i avvikande färg och kanske har fetstil en inverkan på valet av företag. Kostnad, kostnad, kostnad. Jag tror att det är dags att tänka väldigt annorlunda, väljer vi frisör efter vilken som syns mest i katalogen eller väljer vi frisör efter vad vi får rekommenderat av andra, upplevelse, pris och bemötande. Kanske får du som frisör ut mer för dina pengar om du istället lägger dom på en espressobryggare som du använder för att bjuda alla dina kunder på kaffe eller att du finner en annan väg som får människors upplevelse att påverkas i positiv riktning. Gillar dom det kommer dom att berätta om det till sina vänner och bekanta. Kanske twittrar dom om det samtidigt som fönen går varm…