» Arkiv » SKAPAR REKLAM VÄRDE?

SKAPAR REKLAM VÄRDE?

Martin skrev ett inlägg för några veckor sedan som berörde den allt mer integrerade PR/Design/Reklam-branschen. Där tog han bl.a upp diskussionen kring värde, och knöt den främst till designbyråer, men menade att termen alltmer används både inom reklam och PR. Det var ett intressant inlägg, och en intressant diskussion som följde i kommentarsfältet. Både inlägget och diskussionen berörde delar av vad jag skrev min masteruppsats om, nämligen huruvida det skapas värde inom reklam och isåfall var.

Utgångspunkten för uppsatsen var att undersöka om reklam kunde använda det värde de skapar på fler sätt ex. inom produktutveckling. Syftet med detta skulle isåfall vara att förlänga affären med kunden och använda sin kunskap om kundens varumärke på bästa sätt. Att bara kommunicera ett värde, ett i många fall påklistrat värde, är vitt skilt från att vara del i att skapa värdet. Djupintervjuer med nyckelpersoner i projektet gav alla samma svar nej. Det främsta skälet som angavs var att det inte fanns tillräcklig kunskap om varumärken, produkter eller marknader.
Jag fann detta underligt.
Både motviljan till att utvidga sin affär, och detta förnekande av den egna branschens kompetens. 
Jag beslöt mig för att undersöka hur det kom sig att denna uppfattning om branschen fanns.

En av förklaringarna framgår när man läser Dr. Robert Heath och Paul Feldwicks rapport ”Fifty years of using the wrong model in advertising”. I den konstaterar Heath och Feldwick att reklambyråns affärsmodell grundar sig på ”Information Processing model”, även kallad IP-modellen. Den går ut på att information färdas linjärt mellan avsändare och mottagare. Att så inte är fallet är knappast något som behövs förklaras för den här bloggens läsare, men likväl bevisar de att merparten av affärsmodellerna för reklambranschen fortfarande bygger på just denna modell. De bevisar även att den blivit utvecklats från att vara bara en kommunikationsmodell till det som ofta refereras till som sunt förnuft inom reklambranschen. Det stora problemet med IP-modellen, förutom att den uppenbarligen inte stämmer i det nuvarande mediasamhället, är att det inte finns plats för att ta betalt för skapat immateriellt värde i den. Och trots att den är allmänt förkastad i branschen, finns dess grundstrukturer kvar i de generella affärsmodellerna. De är dessa som måste förändras för att denna omvälvning av branschen ska kunna ske.

Som Martin skriver, så har värde länge varit ett ord som främst används av designbyråer. Detta är för att designbyråer har gjort just det, skapat värde, men inte mer. När produktionen har tagit vid har uppdraget lämnats vidare. Här i skiljer de sig markant från reklambyråer som själva producerat de idéer de utvecklat. IP-modellen är i stor grad ett barn av modernismen och funktionalismen, och följaktligen har det varit fördelaktigt i en affärsmodell att kunna ta betalt för en färdig produkt.
Detta är den stora skillnaden på varför reklambranschen lyckats ta betalt, men inte designbyråerna. Reklambranschen kan ta betalt även för en PRODUKTION och detta går att inkorporera i IP-modellen, men det går däremot inte ett immateriellt värdeskapande.

Alltså för att framgångsrikt skapa den byrån där alla kompetenser finns och där värdeskapande är en av de tillgångar som framhävs, krävs en ny innovativ affärsmodell.
Och att den inte till fullo existerar är orsaken till att det inte skapats en sådan byrå som varit ekonomiskt bärkraftig tidigare.

Så, reklambyråer vill ta betalt för det designbyråer traditionellt tagit betalt för. Värde. För det behöver de mötas, inte främst i kompetenser utan i affärsmodeller. Reklam måste bli tydligare med att de skapar värde och ha affärsmodeller där de tar betalt för det.

Inlägget är skrivet av Anna Bloch. Anna har en bakgrund som grafisk formgivare samt en master från Business & Design vid Hdk. Hon arbetar som frilansande planner och varumärkesstrateg med bas i Göteborg.

  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • TwitThis
  • LinkedIn
  • StumbleUpon

Ett Svar

  1. Malin Sjöman Skriver:

    Intressant läsning Anna! Vid första reflektionen kan det verka underligt att det värde som reklamen skapar inte kan ”återanvändas” inom t ex produktutveckling, i syfte att fördjupa och förbättra kundrelationen. Vid närmare eftertanke tror jag problematiken också ligger i det som beskriver som att reklamen uppfattas som att den bara kommunicerar ett ”i många fall påklistrat värde”. Jag tror att nyckeln till att hitta synergier mellan olika värdeskapande funktioner i företaget bygger på en varumärkesorienterad syn på kommunikationen (snarare än att förstå hur vi kan kan eller inte kan använda reklamens kraft i produktutvecklingen). Varumärket blir en röd tråd och samlande kraft i organisationen först när det är nära kopplat till (och i full synk med) den övergripande affärsstrategin. Ett levande och äkta varumärke blir sen en grund både för att kommunicera verkliga värden (inte ett påklistrat) på ett samlat sett från organisationen (i reklam och alla andra kommunikationskanaler) och en beslutsgrund för många styrande beslut, också inom produktutvecklingen. Om vi ser varumärket som ett nav, och en samlingspunkt för värde och löften i organisationen kan vi också undvika se på företagets processer som linjära och istället fokusera på interaktion och aktiv kommunikation.
    Det löser inte din avslutande utmaning att identifiera nya affärsmodeller för branschens fortsatta utveckling men är en viktig insikt för att förbättra samarbetet både inom kundorganisationer och i branschen som helhet.

Kommentera

Notera: Moderering är på och kan fördröja ditt inlägg. Du behöver bara posta din kommentar en gång.

Additional comments powered by BackType

Get Adobe Flash playerPlugin by wpburn.com wordpress themes